You make me smile

Detta har lätt sagt varit en av de värre dagarna i mitt sjuttonåriga liv. Att bråttas med alla tankar om vad som kommer hända och ske härnäst, samtidigt som man vet att ingenting av detta går att påverka hur mycket man än skulle önska att det gick. På samma gång ska man koncentrerad sitta i skolan och försöka agera som normalt. Det värsta är ialla fall nu förhoppningsvis över. Är evigt tacksam över alla fina vänner som på ett eller annat sätt stöttat mig, ni ska veta att ni betyder otroligt mycket ♥